Det var länge sen jag kände mig hemma, det har faktiskt bara varit två gånger i livet jag kännt så; då hela min familj (jag, två systrar, mamma & pappa) bodde på Fågelvägen 3 i Kristinehamn. Därifrån flyttade vi då mamma & pappa skilde sig när jag var ca 7 år.
Sen kände jag mig aldrig hemma på något av alla de 12 ställena jag & min syster bodde på. Sen flyttade jag ihop med Johan 1 år och det var mest en förvirring i min sinnesnärvaro.
Men så flyttade jag till Karlstad och bodde i min etta på 20 m2, kändes lite hemma men mest bara tillfälligt. Så drog jag till Göteborg och Majorna hos Karin. Mysigt och så, men inte hemma.

SEN, äntligen, köpte jag den finaste lilla lägenhet i Lunden. HEMMA. så jälva hemma. Mitt mitt mitt. Ingen har något att någonsin säga till om ang. denna. Underbart.
Men så träffade jag J som halvt vägrade bo i den lilla lägenheten, men samtidigt var det onödigt att ha varsin lägenhet då det bara skulle ha varit dubbla hyror på 5000 resp. 6700kr. Så Lindholmen it was. And is.

Hemma är verkligen inte rätt ord för detta, men jag trivs bara mer o mer ju mer månaderna går. Början var rena rama fucket men fick rätt snart fira händer med inredning, färg på väggar och inköp av prylar osv. Hihi=) så nu det börjar lika så jag vill ha det iaf = vitt. Hehe.
På torsdag blir det IKEA med älsko och inhandla en tvbänk. Den snyggaste såklart :D

I framtiden ska jag köpa lite annat från samma serie; Liatorp. Men det skirver jag inte om ännu för Jasperson vet inte om detta än. Haha.