Ganska så ofta glömmer jag bort folk. De som inte är mig nära är liksom ingenting längre... Hemskt egentligen.
Detta kom jag på idag, då jag träffade alla mina underbara vänner från Kristinehamn.
När folk säger typ: Åh va jag saknar alla brudar ("brudarna" som menas då är de som är på kortet här nedan i tidigare inlägget... förutom pullan som är från Norrland dådå;D)
Iaf, då kan jag typ säga; "ja...jo..."  Fast jag egentligen inte alls tänkt på det..
Jag vet, jag är usel.

Men ikväll kom jag på hur mycket jag saknar dom utan att veta om det, och hur mycket jag tycker om dom:D
Karin, marie, marie e, mäddä & josse. Ni är tametusan underbarast

  

(Glömde ta kort på Karin & Marie...haha)
Kommer mer kort imorgon :)